På rymmen

Då var vi äntligen pågväg till Småland. 
Igår kväll hade Andreas hittat Linn gråtande i sin säng. 
Han frågade varför hon var ledsen. 
"Jag saknar Lukas" sa hon då. 
Min lilla snäcka. 
En vecka utan storebror är för mycket för henne. 
Men nu får hon träffa honom idag. 
Ska bli intressant att se om han låter mig pussa honom så mycket jag vill ;)

Vi fick lite problem nu innan vi körde. 
Både ytterdörren och grinden var öppen. Tyson kunde tydligen inte stå emot det så han traskade ut på vägen. 
När jag är hemma är jag van vid att han oftast springer efter mig vart jag än går så när jag efter en stund upptäckte att han inte var hos mig så började jag ropa. 
Han har gått ut på vägen förut men aldrig långt. Jag har alltid kunnat se honom när jag gått utanför grinden. Men nu var han helt borta. 
Andreas och David letade hur länge som helst. 
Till slut fick vi polisanmäla det och hoppas att rätt person har hittat honom. 
Inte långt därefter så fick vi namn, adress och telefonnummer till de som hittat honom. 
Så glad han blev när jag kom och hämtade honom. 
Lilla plutten. 

Att stänga grinden är ett måste hos oss eftersom ingen, varken barn eller hund, ska kunna komma ut. 
Nu höll vi på att packa in och skulle nästan precis köra, därför kunde detta hända. 
Skärpning på det från och med nu.