En lagom lugn helg
Torsdagen visade sig bli en fin men blåsig dag. Vi åkte till stranden igen och den här gången låg vi i sanden och inte på gräset som sist. Egentligen föredrar jag nog gräset och speciellt om det blåser, men i torsdags hade jag bestämt att jag ville sola ryggen och behövde därför gräva ett hål till magen. Det gick väldigt bra. Dock var det inte lika skönt i längden och efter tre och en halvtimme tröttnade jag och ville åka hem.
Först hade jag tänkt att inte bada men jag kan verkligen inte låta bli. Jag älskar att bada och speciellt i havet. Dessuomt är barnen mycket roligare att bada med i år än förra året. De var i själva och plaska runt och lekte i vågorna medan vi låg på stranden och tittade på. Eller ja, vi tittade lite då och då. Det var iallafall mysigt och vi hoppas på fler stranddagar innan lillebror kommer.
Gårdagen spenderade jag mest ute på balkongen. Jag älskar att sitta därute. Igår regnade det så jag fick krypa in under filten för att inte frysa. Mysigt!
Barnen åkte till Andreas igår så vi har en helg för oss själva. Igår tog vi det lugnt resten av kvällen, vi satt på balkongen och läste tills vi sedan förflyttade oss till soffan. Efter en hel dag inne igår så blir det skönt att få komma ut lite idag. Vi ska först på visning av radhuset vi köpt, eller inte just det vi köpt men de har ett visningshus i området. Det är tredje gången vi åker dit och kollar men vi tittar ju på olika saker varje gång. Jag tycker det är kul och kommer absolut vilja åka dit igen om det blir fler visningar. Därefter ska vi käka någonstans för att sedan åka till Sanne som fyllde 27 år i torsdags. Förhoppningsvis kommer vi hem i någorlunda vettig tid så vi kan spendera några timmar i soffan innan det är dags att lägga sig. Känns som att denna dagen redan är över nu när jag skrivit om vad vi ska göra.
Igår gick vi också in i vecka 37. 36+1 idag. Vecka 37 känns som ett stort steg. Nu är det nära liksom. Han kan komma när som helst och just nu ligger han bara därinne och tjockar till sig. Jag vill som sagt vänta till augusti men så fort vi är där så kan han få komma. Jag är dock inte lika otålig som när jag väntade de andra två. Med Lukas var man otålig på ett annat sätt. Jag hann nog aldrig bli sådär fruktansvärt otålig som jag blev med Linn. Där hann jag inte bli gravid innan jag var trött på det. Denna graviditeten har varit så annorlunda, jag har mått bättre på något sätt. Kanske för att jag rört mig bland folk mer än när jag väntade de andra två. Kanske också kan bero på att jag är äldre nu och vet lite vart jag har mig själv. Inte lika osäker på mig själv som jag var för nio år sedan. Jag har ett helt annat tankesätt nu och det gör stor skillnad. Jag är inte lika trött på att vara gravid som jag har varit de andra gångerna.
Linn ser framemot att få träffa sin lillebror. Lukas också, men han är inte lika sugen på att klappa på magen som Linn.