Jag blir så trött

 

Vet ni vad jag saknar? Min gravidkropp. Det var så skönt att inte behöva bry sig om att försöka se smal ut. Det är ju ganska så omöjligt om man är gravid, speciellt om det är jag som är gravid. Jag kommer ihåg att jag kände mig så jävla fin. Jag bar liksom magen med stolthet. Så fort William var född så kom kroppshetsen tillbaka. Många gånger under dessa åtta månader har jag hatat min kropp för att den inte blir mindre. För att den inte är normativ. Jag känner ofta att jag inte duger eftersom att min kropp inte är vad den borde. Jag har sett gamla bilder på mig, tagna för kanske tre-fyra år sen. På den tiden var jag smalare, men ändå inte nöjd. Då kommer tanken att "om jag fick se ut så igen så skulle jag vara mer än nöjd." Men varför var jag inte nöjd när jag faktiskt såg ut så? Jag läste en artikel om Lisa Ajax, hon som vann idol för något år sedan. Artikeln handlar om att hon inte anser att hon duger som hon är och att hon var beredd att operera sig för att få den där drömkroppen. 

 

 

På sitt Instagram konto lägger hon upp tre bilder på sig själv i underkläder. Hon sitter framåtlutad och man ser då några små "valkar" på hennes mage. Hon får höra att hon är modig som lägger ut dessa bilder. MODIG! Förstår ni? Hon är modig som lägger upp bilder på en mage som i framåtlutat läge inte är helt platt. Det är så jävla sjukt så det finns inte. Hade jag tagit likadana bilder så hade jag fått EN STOR valk. Om Lisa är "modig" som visar upp sina små ränder vad vore jag om jag lade upp en bild på min klump? En superhjälte? När det gäller Lisa Ajax så finns det väl ingen som har något att klaga på när det gäller hennes kropp? mer än hon själv då. Ser inte Lisa ut så som en kvinna "ska" se ut? Jag är inte nöjd med min kropp nu och jag var inte nöjd med min kropp när jag vägde tio kilo mindre än vad jag gör nu, jag var inte heller nöjd när jag vägde ytterligare tio kilo mindre. Lisa Ajax som har en kropp som jag aldrig någonsin haft är inte heller nöjd med sin kropp. Så när är man nöjd? Finns det någon som är nöjd? Om ingen någonsin är nöjd vad är det då vi jagar? Är det då värt att kämpa för att få en kropp man ändå aldrig kommer vara nöjd med? 

 

Under dessa åtta månder har jag flera gånger bestämt mig för att jag inte orkar hålla på. Jag är inte intresserad av att kämpa för något som aldrig kommer hända. Men så händer något, typ att man ser en snygg tjej och mår skit för att jag inte ser ut så, och så vill jag börja träna som en idiot och leva på morötter och vatten resten av livet. Men ärligt, det är inte värt det. Jag röker inte, jag snusar inte, jag har aldrig provat någon drog, jag dricker väldigt sällan alkohol men däremot älskar jag glass och choklad. Ska jag sluta med det då bara för att samhället talar om för oss att vi inte duger som vi är. Att vi alla måste följa normen. Kan inte normen vara så man ser ut. Alltså, jag ser ut såhär, du ser ut sådär och hon ser ut så. Normen kan väl vara att man kan se ut hur fan man vill. En annan sak jag tänkte på när det gäller Ajax och hennes bilder. Nu läste inte jag alla kommentarer men jag tvivlar på att någon skrev att hon måste banta. Jag tvivlar på att hon fick några bantnings eller träningstips. Hade däremot jag lagt upp en bild på min mage så hade jag fått en massa tips. Säkerligen hade någon sagt att jag är fin som jag är och att alla kroppar är fina och så vidare men jag är också säker på att jag hade fått tips på hur jag kan få den där klumpen att bli mindre. Lisa är perfekt, men är man inte det så måste folk hjälpa en att bli det. För man kan inte ha en valk på magen och ändå vara nöjd. Att strunta i att hata sin tjocka kropp är det vidrigaste man kan göra. Eller nej, att älska sin tjocka kropp är det vidrigaste man kan göra. Nej, jag orkar inte. Jag är trött på att hålla på. Jag är också trött på att känna mig kass, känna mig mindre värd för att jag inte har en smal kropp. Som kvinna ser man dock detta överallt. Vart jag än tittar, vem jag än träffar så ligger fokus på viktnedgång, träning, kost osv. Jag orkar inte. Jag vill inte berömma någon för att hen tränar och förändrar sin kropp. Som jagar något som aldrig kommer hända. 

 

Jag saknar som sagt min gravidkropp. Då var jag avslappnad. Jag kände mig fin och det gjorde att jag mådde bra. Så bra vill jag må igen.