Besök och antagningsbesked
Den här veckan har varit precis i min smak. Nu är den visserligen inte slut än men helgerna brukar ju hålla sig ganska lugna. I måndags tog vi det bara lugnt, kommer inte ihåg om vi gjorde något alls. Eller jo, vi cyklade till affären. Det tog nog allt som allt en halvtimme. Alltså från det att vi cyklade tills dess att vi var hemma. I tisdags var vi i Höganäs på biblioteket, vi gick också in en sväng på Lidl. Dessutom fick William ett par nya skor. Mariana var med oss hela tiden också. Trevligt!
Igår var vi i Helsingborg och köpte en ny biltstol till William.
Vi trodde han skulle bli helt till sig och sitta både stilla och tyst men nej, det gjorde han inte. Men nu ser han mycket bättre och jag är mer än nöjd med valet av stol. Britax max way plus. Det blev lite mer plats där bak nu med så kanske blir inte riktigt lika trångt när vi åker allihopa. Efter det så körde vi till Väla där jag lämnade tillbaka ett par byxor och sen åt vi på McDonalds. Sen körde vi hem. Och det var den dagen. Det är liksom den nivån vi har på dagarna just nu. Vi kastade ut William i regnet igår. Han behövde tvättas av så vi tänkte passa på medan de regnade.
Han gillade det och ren blev han också.
Annars tar vi det ganska lugnt. Vi leker med W och när han inte sover så äter han.
Idag har jag haft besök. Madde och Maddy var här och hälsade på. Det var första gången de var här. Vi satt ute på altanen och det var så galet varmt. Vi fick gå in en stund för att inte smälta helt. Jag tycker det är ganska svårt att få till träffar med folk. Eller kanske inte just nu medan jag är hemma men annars så har man ju fullt upp med sitt och då får man ju ta av sina lediga helger till att träffa folk. Hur gör man om man har många att träffa? Till hösten kommer jag få prioritera helt enkelt.
I förmiddags fick jag mitt antagningsbesked.
Jag fick ju min plats redan förra året och sökte då om anstånd. Alltså att jag fick typ pausa min plats. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte varit nervös. När jag sökte nu i våras var jag tvungen att bifoga mitt beslut om anstånd och har jag var lite rädd att jag gjort något fel eller att jag missat något. Så nu kan jag släppa det. Det känns riktigt bra och jag är riktigt taggad. Det ska bli så himla kul att äntligen få göra något för min egna skull. När jag började på komvux för över två år sedan så var jag ju igång med detta men så fick allt pausa. Så man kan lungt säga att jag är mer än redo. Dock kommer det bli jobbigt att vara ifrån W så mycket men det får ju gå. Det känns skönt att han är hemma med Joakim. Han behöver liksom inte börja på förskolan förrän nästa vår. Nu börjar snart en ny tid och det ska nog gå bra det också.