Veckan som gått

Tänk att det idag redan är en vecka sedan Sanne fick sin möhippa. Ibland är det läskigt hur snabbt tiden går. Sedan dess har det inte hänt jättemycket men lite. Söndagen började jag med frukost på hotellet med Sanne och Lisa, hennes andra tärna. Vi fick möjlighet att prata igenom möhippan och det var väldigt mysigt. Kanske skrev det sist. Resten av den dagen var lugn. Både jag och Joakim var ganska trötta. Dels för att jag kom hem runt ett på natten men också för att William inte var särskilt samarbetsvillig. Det var nästan som om att han ville ta igen all tid med mig men inte riktigt orkade (eftersom det var mitt i natten). Även måndagen började lugnt. Men vi slutade den med middag hos Mariana. Där fick W hänga lite med farbror Rikard, det var trevligt. 
 
I tisdags åkte vi till Falkenberg där vi bokat hotell för en natt. Innan vi checkade in så fikade vi och William jagade fåglar. Vi hittade en liten lekplats W fick släppa loss på. 
Trots värmen var W väldigt samarbetsvillig. På grund av värmen så orkade vi inte göra något motstånd. Tillslut somnade William och vi tog en extra promenad i väntan på att rummet skulle bli klart. Sen när W vaknade så traskade vi bort till affären och handlade lite som aldrig skadar att ha på rummet. Typ chips, frukt och lite smått till William. Sen fick vi checka in. 
Ett väldigt fint rum med utsikt mot ån. W tyckte det var spännande och var såklart tvungen att utforska allt. Vi tog det lugnt på rummet ett tag. När klockan slog fem gick vi till Pinchos där vi bokat bord (när jag skriver "vi" så menar jag Joakim). 
Det var första gången vi var på Pinchos (här menar jag dock oss båda) och maten var väldigt god. Meeen precis som många andra blev vi förvånade över hur lite mat det egentligen blev. Vi var båda inställda på att portionerna skulle vara små men vi hade fått lägga till dubbelt så mycket för att bli mätta. Tur vi hade köpt chips. Gott var det i alla fall. Vi fick ha vårt bord i två timmar men vi satt inte ens där en timme. William blev helt plötsligt sur och ville inte äta alls. På vägen hem började det ösregna. Tror inte det syns här på bilden dock. 
Vi satte oss på en bänk under ett träd i hopp om att det kanske skulle lugna ner sig. Det gjorde det inte så vi fick springa tillbaka till hotellet med en förskräckt bebis i famnen. Resten av kvällen spenderades på rummet. 
William ville inte alls sova i den lånade spjälsängen men det gick så bra ändå. Nu sover han ju alltid mellan oss hemma men här var det två sängar som satt ihop men hemma har vi ju en stor madrass. Jag var lite rädd att han skulle fastna i skarven men det gick hur bra som helst. Klockan åtta på morgonen "råkade" vi väcka honom. Vi var hungriga och tyckte det var dags att gå ner och äta. 
William älskar att pilla på maten själv. Att få stoppa in sin egna mat i munnen är bland det bästa han vet. Efter frukosten hängde vi lite mer på rummet. Vi duschade och packade ihop oss. Strax innan elva checkade vi ut och tog oss sedan till en pizzeria som tydligen är lite av en grej i Falkenberg. Kolla in deras hemsida för mer info. http://www.lillanapoli.se/ 
Pizzorna var i alla fall galet goda och man blev inte alls sådär äckliggt mätt som man kan bli på en vanlig pizza. 
Till dessert delade vi på denna. Den var också galet god. 
Ibland blir jag så irriterad när man blir mätt så snabbt. Man borde kunna utöka utrymmet lite när det är något galet gott. Efter pizzan var det dags att bege sig till Gekås. Hela resan var lite planerad efter Gekås besöket. Självklart är det här med att åka till Gekås min grej och jag var så galet taggad. Har inte varit där på ett år så jag tyckte det var på tiden. Väl där så fanns det noll parkering och det var kö in i varuhuset. Kö in halv två en onsdag. Jag bestämde att det inte var värt det. Att stå i kö med en William som precis vaknat är ingen höjdare och man hade ju ingen aning om hur länge man skulle fått stå där heller. Hade vi väl kommit in så hade det ju varit proppfullt med folk därinne så nej. Vi skippade det. Jag var riktigt sur hela vägen hem. 
Det var riktigt skönt att komma hem. Att åka iväg med en bebis gör allt ganska mycket jobbigare. William är inte jätteglad i att åka bil. Om han är trött så somnar han men sen vill han röra på sig och det går inte i bilen och då blir han sur. Att titta eller lyssna på Babblarna funkar en bra stund men inte i flera timmar. 
 
I torsdags cyklade vi en runda. 
Första stoppen blev Sophia möllan här i Viken. 
Sen cyklade vi ner till havet. W är livrädd och vill helst inte komma nära vattnet. 
 
Igår eftermiddag hämtade vi äntligen Lukas och Linn. Det känns så skönt att de är hemma igen. 
Det tycker William också. 
Allmänt, Bilder | |
Upp