Det går bra nu

Nu hoppas jag bara att det fortsätter såhär. Jag har ju valt att helamma i sex månader. Men nu när man väl börjat med mat så vill man ju se framsteg. Jag är inte alls otålig.
En annan sak som går framåt är hans försök att förflytta sig. Jag höll på med diskmaskinen och W låg på golvet. Jag hade lagt honom på rygg och två sekunder senare låg han mage någon helt annanstans. Ytterligare någon sekund senare har han flyttat sig ännu mer. Han kryper inte framåt men han backar och vänder sig och verkar på något sätt komma dit han vill ändå. 

Ibland cyklar Linn hem själv från skolan men nu har hon kommit på att om jag inte hämtar henne så kan hon inte få med sig en kompis hem. Så idag ville hon bli hämtad. Innan hon gick till skolan sa hon dock att idag skulle hon inte leka med någon. När jag väl hämtade henne så ville hon ändå leka så jag ringde mamman som dessvärre inte svarade. Man skulle kunna tro att det är mamman som inte svarar som är elak men åhnä. Det är jag som är en fruktansvärd mamma. Hon blev skitförbannad och skrek och grät. När vi väl kom hem så hade hon lugnat ner sig och vi kunde prata om det. Hon är så söt också för att när Joakim kom hem så berättade hon för honom att hon var arg på mig och varför men att vi pratade om det sen och blev sams. Kanske är det så att hon börjar bli stor nu. Nä! Mina barn kommer alltid vara små.