Leona -

Förra veckan fyllde William fem år, som han har längtat. Min teori är att barn som fyller år senare på året i större utsträckning längtar efter sin födelsedag. Att de liksom ser sina kompisar fylla år medan de måste vänta. Jag har inget minne av att Lukas och Linn pratade om sina födelsedagar såhär långt innan som William gjort. Min teori är alltså baserad på mina tre barn. 😇

Femåringen lyckades inte bli väckt med sång men han var duktig och stannade kvar i sängen tills vi kom upp. I vår familj är vi lite oense om hur paketutdelningen ska ske. Jag tycker att det blir 1-2 paket till frukostbrickan och resten på eftermiddagen/kvällen, medan Joakim tycker att alla ska ges direkt på morgonen. Hittills har jag fått bestämma.

Han var inte supertaggad på att spendera dagen på förskolan men det gick bra ändå. Hemma blev det sen paketöppning.

På bilden ser vi honom med en Paw patroldräkt som såklart i princip är för liten. 🙃 Perfekt!

Tur han fick andra grejer också.

Till middag hade han beställt pizza, så det åt vi på Sorrento.

Under sommaren har vi varit lite för slappa med hans skärmtid vilket vi nu får sota för. Dock valde vi att inte ta någon konflikt på hans födelsedag.

Det var första året William fick fira födelsedag med föräldrar som varit på jobbet hela dagen, det märktes. Jag försöker att inte ha dåligt samvete över det men det är svårt. Att fylla år är väl ändå lite magiskt och det kändes inte som om han fick någon magisk dag.

Tur att vi hade kalas för honom dagen innan. Då kom många som ville vara med och fira hans dag. Speciellt för i år var att morfar och kusin Theo kom. Jag har aldrig bjudit någon från min sida förut. 🙈 Har fått lite skäll för det tidigare och har fått bättra mig.

William var riktigt nöjd efter den dagen och han fick så många fina presenter. Joakims släkt är riktigt duktiga på det här med presenter. Vi fikade på tårta och Joakims nybakta kanelbullar.

Solen sken, vilket den brukar göra när han har kalas (fast nu har jag väl jinxat det 😑).

Det som väntar nu är Williams första barnkalas. På söndag är det dags för det. Hittills är det 21 som sagt att de ska komma. Fullt ös alltså. Vi bestämde att vi skulle bjuda hela avdelningen. Egentligen är det för många, de är 26 st. Vi kände ändå att vi inte ville utesluta någon och att det ofta blir så himla fel. Vi får se hur vi gör i framtiden men så här gör vi denna gång.

I torsdags fyllde Joakims pappa 70 år. Det firade vi genom att överraska honom. Han var på Arilds vingård med Lena (hans fru) och hade ingen aning om att vi (hans två barn + bonusbarn med respektive) skulle komma. Det blev en bra överraskning och en trevlig kväll.