Att separera!

Det är allt annat än lätt. För mig har allt känts bra fram tills för någon månad sedan. Inte för att jag ångrar något, absolut inte. Det jag tänker mycket på är det att barnen inte längre har sina föräldrar tillsammans. Det gör ont. Riktigt ont! Jag känner mig som en sämre mamma just för att jag tog steget att splittra vår familj. Samtidigt vet jag att man aldrig ska stanna i ett förhållande för barnens skull. Som jag skrev i mitt förra inlägg för tusen år sedan så hade inte jag och Andreas några problem, det handlade helt enkelt om att kärleken tog slut. Det blev inget fult uppbrott, inga bråk osv. Ändå känns allt jobbigt nu. Jag bryter ihop mer nu än vad jag gjort innan. Kanske för att allt börjar sjunka in nu. Huset är inte längre mitt, jag har tagit alla mina saker, barnen träffar jag varannan vecka och ja allt som vi byggt upp under tio år är nu borta. Jag kom att tänka på det för någon dag sedan att Lukas lärare och personalen på Linns förskola kommer träffa mina barn mer än vad jag gör. Det känns inte bra alls. Hur ska jag kunna leva med det? Det finns ändå några positiva saker i detta och det är att jag och Andreas har en bra relation, vi kan prata med varandra precis som förut och det är guld värt. Dessutom har jag världens bästa man vid min sida som lyssnar på allt jag tänker på, han reder ut mina tankar på ett sätt ingen annan någonsin kunnat förut, han tröstar mig när jag bryter ihop och jag tror att det är väldigt lite han inte skulle göra för mig. Dessutom har han tagit sig an barnen väldigt bra. Jag är helt galen i honom och vill inte leva en dag utan honom. ❤️


På 10 år händer mycket

I torsdags var det tio år sedan jag tog studenten. TIO år!!! Det är galet. På sätt och vis känns det som om det var igår men samtidigt har det hänt en massa sedan dess. Vilket inte är så konstigt, tio år är en ganska lång tid. Gymnasietiden var min värsta skoltid så jag kan inte påstå att jag saknar det. Kommer så väl ihåg den dagen. Det var otroligt varmt och jag var superlycklig som äntligen fick sluta skolan. 

Igår var det dessutom tio år sedan jag flyttade hit till Skåne. Inget jag ångrar. Ibland har jag längtat hem till Småland men jag trivs här nere. 

På dessa tio år har det hänt en hel del. Jag och Andreas flyttade ihop, jag fick mitt första jobb. Var arbetslös. Blev gravid, två gånger. Fick två fantastiska barn som tar all min energi och driver mig till vansinne. Vi har bytt bil miljoner gånger, köpt hus, skaffat hund, jag har pluggat två gånger, började jobba inom hemtjänsten, vi började planera bröllop. De senaste händelserna är lite annorlunda mot de andra. I februari separerade jag och Andreas. Det var mitt beslut men något som vi idag är mer än överens om. Vi är båda lyckliga på varsitt håll och vi har en bra kontakt. Lika bra som förut. Vi har båda insett att vår relation varit mer som vänner än som ett kärlekspar. Barnen har vi varannan vecka och det funkar väldigt bra. Jag är nöjd med mitt beslut och Andreas har sagt att det är bland de bästa jag gjort. 

På tio år kan mycket hända och förändras. I princip alla blev förvånade över att vi separerade. Det beror troligtvis på att vi inte hade några problem, vi bråkade inte. Kärleken oss emellan tog helt enkelt slut. Vi var unga när vi träffades och då är det lätt hänt tror jag. Många verkar tro att allt varit för mycket för mig. Huset, Andreas skada, barnen osv. Det stämmer inte. Vår kärlek tog slut. That's it! 


Det bästa vi gjorde var dessa. Utan Andreas hade jag aldrig fått mina fina barn. Efter denna bilden togs blev Linn skitsur och gapade resten av dagen. Jag älskar henne ändå. 

Snart slut

Kommer ihåg när jag packade min väska första gången i mitten på januari i år, då var jag förväntansfull och så taggad. Äntligen skulle jag påbörja något jag borde påbörjat för flera år sedan. 

 Sedan jag gick på gymnasiet så har tankarna på att bli socionom alltid funnits där. De har liksom aldrig riktigt lämnat mig. Därför kändes det otroligt bra att äntligen ta tag i pluggandet för att äntligen göra något åt den "drömmen". Jag vet egentligen inte om det är en dröm eller om det bara är något jag kan se mig själv jobba som. Hur vet man? 

Hur som helst, nu är skolan snart slut. Nästa vecka är sista. Fast att dessa månader varit fullspäckade så gillar jag det otroligt mycket. Jag suger åt mig massa saker. Känns nästan som att jag lärt mig mer dessa fem månader än vad jag gjorde under mina tre år på gymnasiet. Trots att jag trivs med att plugga så har det varit väldigt tufft. Nu börjar det äntligen lugna ner sig och det är så skönt. Läser sista sidorna i min bok, ska göra sista matteprovet imorgon, sen är det nationella i matte på tisdag. Ett inlämningsarbete ska vara inne på söndag och sen är det chill. Känns skönt. På sätt och vis ska det bli skönt att jobba igen. Fast jag kommer sakna att gå i skolan mer än vad jag längtar tillbaka till jobbet. 

Högskoleprovet gick skitdåligt. Är riktigt arg på mig själv för det. Har sökt lite andra utbildningar också så jag får se hur det går. Jag har börjat fundera på om socionom verkligen är det rätta yrket för mig. Är rädd att det är något jag snöat in på utan att egentligen fundera på andra alternativ. Så fort skolan är klar ska jag lägga ner tid på att verkligen klura ut vad jag vill göra. Så småningom ska väl även jag komma på vad jag ska bli när jag blir stor. 

Tiden den går

Det är snart bara en månad kvar i skolan. Dessa månader har gått väldigt fort. Jag trivs i skolan och ser egentligen inte fram emot att det snart är slut, fast det ska bli skönt att slippa paniken över allt som ska hinnas med. 
I början på förra veckan kände jag mig lugn. Tyckte jag hade läget under kontroll, men så helt plötsligt kommer jag på något och får panik. 
Har rejält med ångest över matten. Ett prova utav tre har jag gjort. Plus att vi ska ha nationella också. 
Ska plugga matte som bara den nu fram till fredag då jag tänkt göra andra provet. Wish me luck! 

Högskoleprovet är också gjort, får veta resultatet därifrån om någon vecka. 
Har även sökt in till högskolan så kommer vara supernervös hela sommaren fram tills jag får veta om jag kom in eller inte. 

Nu ska jag försöka fokusera på något viktigt ett tag. 
Dessa två alltså. Ungen till höger är i en väldigt jobbig period. Inväntar fortfarande den där lugna och harmoniska femåringen jag läst om i olika böcker. 

Åtta år!

För åtta år sedan idag blev vi föräldrar för allra första gången. 
03:28 imorse fyllde Lukas åtta år. 
Idag är han såhär stor.
Sa det när Linn fyllde år och säger det igen, what the hell happened? 
Inte klokt vad tiden går. 
Till hösten börjar han tvåan, alltså andra klass. Helt galet!
 
Tänk att jag har så stora barn. 
 
Han verkar ha haft en bra dag, med kalas hos farmor och lite mer kalas här hemma. 
Taco ville han ha till middag vilket han såklart fick. 
Han gick runt med ett leende på läpparna hela eftermiddagen och kvällen tills det nu var dags att lägga sig.
Att fylla åtta år är stort för honom, han har tjatat om det i flera år. 
Äntligen är han nu åtta. 
För första gången blev han riktigt glad över att få kläder. 
Vi var på Cubus förra helgen och då hittade han två tröjor han ville ha och blev riktigt glad när han såg att det var precis de han fick. 
Att kläder kan vara så roligt när man är åtta hur hade jag aldrig kunnat tro. 
Jag föredrar fortfarande hårda paket. I form av böcker. 
 
Nu är det tack och lov ett helt år kvar tills han fyller nio. Tiden borde inte gå såhär fort. 

Min femåring!

Det är inte alltid saker och ting blir som man har tänkt sig. Eller så blir det precis så fast att det tar tid innan man själv förstår det. 
 
Sedan jag skrev sist har min fina lilla Linn fyllt år. FEM!! 
What the hell happened? 
Hon började sin födelsedag med att bossa. Medan vi väntade på att Lukas skulle vakna så sjöng jag för henne. Det föll inte den lilla damen i smaken. Jag valde både fel låt och tydligen också fel tonart. Fyller man år så får man faktiskt bestämma sådant. 
Såklart!
Har hört att femåringen ska vara lugn och harmonisk. 
På lördag har hon varit fem år i tre veckor och kan väl inte riktigt påstå att hennes temperament har ändrats speciellt mycket. 
Hon är fortfarande lika bossig och tror att alla ska följa hennes lagar. Hon är väldigt envis med tanke på att det oftast inte är någon som följer hennes vilja. 
Lukas gör det ibland, men ingen annan. Åtminstone inte hela tiden. 
Linn var väldigt nöjd med sin födelsedag och sina presenter. 
Dessutom hade hon barnkalas i söndags som också var riktigt lyckat. Med lyckat menar jag att alla barn kom hem med rätt förälder och vid liv. 
 
Påsklov denna veckan. 
Både i måndags och igår fick de hänga med Johanna medan jag var i skolan. 
Idag skulle vi träffa Ida och hennes kids men de blev sjuka. Istället tar vi med oss Johanna och drar till väla. Kan bli intressant. 
Tänkte fixa lite saker så de kan påskpyssla sen. Jag har massor med läxor att göra så jag måste sysselsätta dem så mycket jag bara kan. 
Imorgon ska vi gå på bio. Jag och Johanna var på bio i måndags och såg "How to be single" riktigt bra film.
Jag körde såklart fel och fick lite panik, tror det är säkrast om jag och barnen tar tåget imorgon. Får lite panik vid tanken på att det är mycket trafik. Eller så bara slutar jag tänka så jäkla mycket och tar bilen. 
 

Allt på samma gång!

Jisses alltså! Fullt upp, verkligen. 
Ibland ser jag jobbebilarna från hemtjänsten och tänker "livet var så mycket lättare för sex veckor sedan". Då hade jag "bara" jobbet att gå till. När jag var hemma kunde jag lägga tiden på vad jag ville. Men nu är det fullt fokus på skolan även när jag inte är just i skolan. 
Tycker såklart att det är skitkul, men även väldigt jobbigt. Matten är det som är jobbigast. Och viktigast. 
Kämpar på för att försöka göra prov nummer ett snart i matte. Ska göra tre + nationella innan sista maj så det är en del jobb. Speciellt för mig som inte fattar matte alls. 
Jag läser matte 2a, svenska 3, engelska 6 och sociologi. Engelskan är helt klart roligast. Det bästa med svenskan är att vi ska läsa 1000 sidor under terminen. Gillart!!
En månad har jag nu gått i skolan. Känns som mer. 
Trivs som fisken i vattnet. 
 
Inte nog med det, i slutet på sommaren bestämde vi oss för att gifta oss i augusti. 
Så samtidigt som jag går i skolan ska jag också planera ett bröllop. OCH jag har dessutom börjat en 90 dagars utmaning där jag ska träna och äta rätt för att komma i någorlunda form till bröllopet. 
Det är så typiskt mig att göra allt på en och samma gång. 
Men det går. Är så sjukt peppad på allting så det löser sig nog alltihopa. Snart är det dags för högskoleprovet också. Puh!
 
 
Älskar det och jag ser verkligen fram emot att gifta mig med världens bästa man. Känns som varannan mening vi säger till varandra handlar om bröllopet. 
 
Detta inlägget blev kanske lite knasigt. Fick skriva så fort jag kunde, är snart dags att lägga barnen och sen ska jag försöka få till lite matte innan Andreas kommer hem från gymmet. 
 
Hörs snart, förhoppningsvis. 

På riktigt

Idag började skoldagen på riktigt. 
Så kul alltså. Började med svenska där vi fick ett litet test. Det gick på tid. Skitkul!
Sen fick vi se kursplanen och den ser riktigt bra ut. Det värsta var att vi ska ha muntlig redovisning. Tack och lov är vi inte så många i klassen. 
Det bästa då är såklart att vi ska läsa böcker. Stack till bibblan med en gång efter lektionen och lånade en bok.
Vi skulle välja en bok mellan 1800-talet och 2016. 
Denna valde jag. Har redan börjat läsa såklart. 
 
Sociologi hade vi sen och sist matte. 
Allt kändes så jäkla bra på matten, det är annars det ämne jag är skitkass på. Jag hängde med precis hela tiden. 
Sen sa han att det vi höll på med var repetion från matte 1. Haha inte konstigt att jag hänger med på det. Har jag redan fått godkänt i på gymnasiet hahaha. 
Nåja! 
Det ska nog gå bra det också. 
I morgon är jag ledig. 
 

Första dagen

Första skoldagen var egentligen inte första.
Endast upprop idag, men i morgon drar det igång på riktigt. 
Börjar med svenska kl 8:30 i morgon. 
Är riktigt taggad. 
Ska packa väskan så den är klar till i morgon. 
Svårt att veta när jag ska gå upp. Är så van vid att få äta frukost hur länge som helst.
Från och med i morgon måste jag äta tidigt och lite fortare än vanligt. 
Dessutom ska såklart barnen upp och äta, men det blir nog bra. Testar med att gå upp halv sju. Får se om det räcker.
Kul ska det i alla fall bli att komma igång.
Vet inte om jag skrivit det men en sak som är superkul är att jag får sällskap på alla mina kurser av Tintin. 
Riktigt kul att vi kan göra detta tillsammans. 
Dessutom är det skönt att veta att jag alltid har någon att sitta bredvid haha.

I morgon blir en lång dag för barnen. 8-16.
Men det får gå. 
Lukas var på jättebra humör när jag hämtade honom på fritids. Skönt att han gillar det. 
I morgon är det Andreas som hämtar barnen och det tycker barnen om. Blir lite omväxling.



Från och med måndag

Ledig torsdag. 
Alltid är det något som ska fixas. Idag är det bland annat tvätten som står på listan. 
Jag och barnen har precis kommit hem från en promenad ute. 
Var tvungen att gå till Linns förskola och Lukas fritids och lämna nya scheman som börjar gälla från och med måndag.
Hade först tänkt ta bilen men jag vet att barnen orkar gå och det kändes lättare att gå än att ta bilen, som behövde skrapas. 
Det tog inte så lång tid ändå och barnen tyckte det var kul.
Dessutom såg vi en brandbil komma i full fart och sånt är alltid poppis att titta på. 
 
På måndag börjar jag på komvux. 
Ska därför vara tjänstledig ett tag nu.
Jobbar helgen och sen är jag inte tillbaka förrän i juni. Ska bli kul att plugga igen men känns ändå lite vemodigt att inte jobba på så länge. 
Igår köpte jag block, pennor och en mapp. Har också beställt de böcker jag behöver, men är lite rädd att de inte hinner komma innan tisdag. 
Ska läsa matte 2a, svenska 3, engelska 6 och sociologi. 
För att komma in på den utbildning jag vill söka sen behöver jag egentligen "bara" läsa matte 2a, men studievägledaren sa till mig att från och med januari 2017 kommer även svenska 3 och engelska 6 behövas för att plugga på högskola så det är lika bra att ta allt med en gång. Skulle jag nu inte komma in på utbildningen till hösten så hade jag annars fått läsa svenska och engelska för att kunna söka in. 
Nåja! På måndag är det upprop och det ska bli så kul. 
Barnen har länge pratat om att de inte vill att jag ska jobba. Nu kommer jag vara hemma varje kväll men det blir längre dagar för dem på fritids och förskola. 
Både tisdagar, torsdagar och fredagar blir långa för dem. Men det får gå. 
Är riktigt taggad men sjukt nervös. Matte är inte min starka sida så kommer få lägga extra krut på det. Dessutom ska jag i april göra högskoleprovet. 
Kul men nervöst. 

2015

De två sista kvällarna på detta år kom jag spendera på jobbet. 
Gör inte mig något alls. Är ändå hemma till tolvslaget i morgon så det är lugnt för mig. 
 
Tänkte försöka mig på att sammanfatta år 2015. 
Lätt att glömma saker, men ska göra ett försök.
Året började väldigt bra.
Under januari var jag sockerfri. Nu såhär efteråt kändes det som så himla mycket längre, men det handlade alltså bara om en månad.
Samtidigt började jag räkna kalorier och träna. Var riktigt taggad och klarade mig ganska bra till en början. 
 
Jag fyllde 28 år. 
Hela detta året har jag haft katastrofal åldersnoja. Men det känns som att det börjar lägga sig.
Tanken på att snart vara 30 är inte så farlig ändå. 
Kanske kan det bero på att jag nu börjar komma dit jag vill. Återkommer om det en annan dag. 
 
Linn blev 4 år och Lukas 7 år. 
Där någonstans fick jag också min fasta tjänst. 
Så överlycklig jag var då. En sådan lättnad att veta att jag varje månad har en lön. 
Vi fick en ny chef som visade sig vara toppen. 
Trivs fortfarande jättebra på jobbet. 
 
Poolbygget fortsätter och i april har vi kommit såhär långt.
Jag oroade mig väldigt mycket över jordhögen och min gräsmatta.
Kändes så trist att titta på en lerig trädgård.
Men i slutet på april blev han i princip klar.
Vi har fortfarande några brädor kvar att sätta dit, men det får vi fixa under våren.
I maj kunde vi bada på riktigt.
 
Johanna konfirmerades.
Vi var på Astrid Lindgrens värld. 
 
I slutet på juni var det dags för min systers möhippa. 
Så kul vi hade.
En riktigt lyckad möhippa. 
Dagen efter var det svensexa för hennes man. 
Det var han inte beredd på och även de hade haft riktigt roligt. 
 
Till barnen stora förtjustning titta vi på Samir och Victor.
 
Helgen efter syrrans möhippa var det dags för Tintints möhippa.
Även den möhippan var riktigt lyckad. 
Dock drack jag under lite väl många timmar och fick därför riktigt ont i magen på kvällen. 
Var nog hemma igen innnan klockan var tolv. Men på syrrans var vi hemma typ fyra eller något. 
Haha!! Lite skillnad. Men kul var det på båda. 
 
I juli var det äntligen dags.
Sommarens första bröllop stod min syster och hennes man för. 
De var så himla fina och allt var verkligen magiskt.
Jag och mina syskon. 
 
Linn gav oss en vattenläcka på toaletten. 
Det blev visserligen väldigt fint när det var klart men så jobbigt under tiden. 
Vi har bara en toalett och vissa perioder hade vi ingen. Skönt att den tiden är över. 
 
I början på augusti var det sommarens andra bröllop.
Tintin och Linus gifte sig.
Även det bröllopet var underbart.
Jag bölade som jag aldrig gjort förut. 
 
Därefter väntade en liten mini semester.
Tillsammans med mamma och barnens kusin Theo åkte vi till Karlskrona, åt gigantiska glassar, gick på marinmuseet, gick på Kalmar slott.
Åkte till Karlsborg och gick på skattjakt genom Karlsborgs fästning.
 
I oktober firade jag och Andreas tio år tillsammans.
Helt galet att det gått 10 år!!!!!
 
Dagen efter var det 20 & 25-års fest.
Skitrolig fest!
 
Därefter vart det väldigt lugnt.
Sen blev det jul.
 
Där slutar året. 
 
Trots att mycket vart väldigt bra detta året, är det ändå inte vårt bästa år. 
Mycket har strulat och jag känner mig helt slut och ser därför framemot at helt nytt år med massa skoj.
Förhoppningsvis kan 2016 ett av våra bästa år. 

Dessa barn

Alldeles strax ska jag till jobbet.
Barnen har vart uppe på sina rum en bra stund. Tyst har det vart också. 
Men nu kom de ner och ska åka inlines. Linn gråter för att hon vill ha de Lukas har och han vill inte ge dem till henne. 
Jag försöker att inte lägga mig i. 
Tillslut blir han trött på att hon gråter och ger henne de han egentligen vill ha och hade först. 
Om det är någon som oftast låter Linn få det hon vill så är det han. Försöker få honom att förstå att han måste stå på sig och inte kan låta henne få som hon vill hela tiden. 
Fast att hon nu fick de inlines hon ville ha så är hon sur och vill bestämma. 
Ibland vet jag inte vilket som är jobbigast, att stanna hemma eller gå till jobbet. 
Hemma bråkar barnen och på jobbet är första rundan ganska jobbig just nu. Där allt måste klaffa får att vi ska få det att gå runt. 
Men som sagt, hemma bråkar barnen. De bråkar desto mer när jag är hemma. 
Alltså, ja så kan man också sova. 
 
Så fort jag kommit utanför dörren så saknar jag ändå barnen. 
Konstigt det där. Ibland kan jag knappt vänta tills jag får gå till jobbet men längtar ändå hem med en gång.
Fast sen å andra sidan är det väldigt skönt att komma hem till barn som redna sover. 
Att få lägga sig på kvällen och se fram emot att få vakna och träffa dem igen. 
 
Dags att jobba!
 

Tusen år till julafton

I lördags när jag började jobba efter nästan tre veckors ledigt så var det en hel del av mina kollegor som gratulerade mig.
Jag fattade ingenting, trodde först jag hade vunnit något. 
Sen fick jag veta att de fått höra att jag var gravid. Haha!!
Det är alltså INTE sant. 
Här blir det inga fler knoddar. 
Det läskiga var att jag den natten hade drömt att jag faktiskt var gravid haha. Men jag kan garantera att så inte är fallet. 
Moving on!
 
Skriver inte så mycket här längre. 
Vill gärna göra det men finns väl inte så mycket att skriva egentligen. 
Har i flera dagar försökt komma på något att skriva men jag är helt tom.
Det är så kul att gå tillbaka sen och läsa allt man skrivit så jag får väl försöka bli lite bättre på att skriva även sånt som inte alltid är så intressant. 
 
Tusen år till julafton.
Årets julkalender. 
När man är liten så känns verkligen december som en evighetslång månad. När man väl kommer till julafton så känns den minst lika lång haha.
I min familj har vi som tradition att verkligen plåga barnen hela dagen, tomten kommer nämligen först på kvällen. 
Dock tycker inte jag att jag och mina syskon tjatade lika mycket som våra barn gör nu. 
Förhoppningsvis blir det inte lika mycket tjat i år då vi ska fira med mina syskon, deras respektive och barn.
Det blir fullt ös. 
Tio barn. Inte en lugn stund alltså. Haha!
Men för att återgå till julkalendern. 
 
Så mycket kritik den fått. Tycker det är synd. 
Vi gillar den här hemma.
Båda barnen sitter tysta och tittar. Tycker det är en kul idé med lucköppningen, att man får kläder till en docka.
Visst den är kanske inte jättejulig. 
Många tycker att Mysteriet på Greveholm, den första, är allra bäst. Men hur mycket julstämning fick man av den? 
Ivar och Lillan som inte har tid att baka lussebullar och Melitta som säger att hon hatar lussebullar. Inte mycket snö heller. 
En tomtenisse med walkie talkie. 
Visst att den ändå förbereder inför julen men det gjorde förra årets kalender också och den fick också kritik.
Mysteriet på Greveholm är min favorit och jag kan fortfarande titta på den, utan barnen. 
Men alla julkalendrar kan inte vara likadana. Då kan vi lika gärna göra en omröstning om vilken julkalender som ska visas varje år. År efter år. 
Man kan inte tycka om allt och jag tycker det är så synd att vuxna människor sitter och slänger ur sig massa skit på nätet. 
Inte konstigt att barnen blir som de blir när vi vuxna gör som vi gör. 
Såg ett klipp häromdagen från 70-talets tolkning. Då de under några få sekunder pratar om "vuxen-skönt". 
Vad är det att brusa upp för? 
Är det verkligen okej att kalla svt för pedofiler för att de i några sekunder pratar om snoppen i slidan? 
Alltså hallå.
Ska vi gå tillbaka till den tiden då det här med sex är fult? Sen förstår jag att man kanske själv vill ta detta snacket med sina barn.
Det ska bli intressant att se hur mina barn reagerar. Tror inte att Linn kommer reagera mer än på att de säger snopp. 
Lukas kan såklart förstå det på ett annat sätt om han ens hör vad de säger. I klippet börjar barnen fnittra och det kan jag tänka mig att Lukas också kommer göra. 
Skulle han inte göra det så gör det mig inget alls. 
Sen tror jag inte ens att han vet vad slida är eftersom vi säger snippa nu. 
Allt ska förstoras hela tiden. 
Såg ett klipp på facebook där en vuxen man sitter och filmar sig själv när han säger att svt är pedofiler och att man inte är redo för sex förrän man är 15. Det sista är ju sant men det kan väl inte vara någon som tror att sjuåringar kommer få sin sexdebut efter att ha sett detta avsnitt?
Eller menar han att barn i den åldern inte är redo för den informationen? Så om Lukas skulle komma och fråga mig om detta så ska jag då alltså säga att han inte är mogen för det än? 
Löjligt!
Men detta är såklart bara vad jag tycker. 
Ni får såklart tycka vad ni vill. 
 
Nu ska jag träna. Lite senare idag ska något viktigt inhandlas på väla.
Berättar om det vid ett annat tillfälle. 
 

Alla säger olika

Förra fredagen tog Andreas med sig Lukas och Johanna till Ullared där de besökte det stora gula varuhuset. 
Andreas skulle köpa julklappar till mig. 
Lukas tog med sig sin plånbok om han skulle hitta något han ville ha. 
Lik sin mor så köpte han en bok.
Älskar att Lukas tycker om att lyssna när jag läser.
Detta är andra Sune boken vi läser tillsammans. Som vi skrattade till den första. 
Visserligen hade jag tänkt ge honom denna boken i julklapp men det fanns fler böcker han ville ha. 
På lördag är det min tur att åka dit. 
Hoppas det kommer vara lite mindre folk än det var igår. 

I torsdags morse sa Lukas att han hade ont i örat + att han hörde jättedåligt. 
Sedan dess har han typ inte hört något vi sagt till honom i normal samtalston. 
Vi får höja rösten för att han ska höra. 
Fick rådet av 1177 att ringa VC så en doktor kunde titta på det.
Fast VC tyckte vi skulle testa med nässpray först. 
Då det inte funkar så ringde jag 1177 igen idag. Hon sa att det inte finns något att göra och att man kan få gå i minst en månad utan att höra innan det klassas som akut. 
Däremot förstod hon att jag inte tycker det är ok när det gäller min son. Hon sa också att det kan vara en vaxpropp, men hon jag pratade med på VC sa att det inte är så vanligt hos barn.
Ja ja! Jag vet inte. Men jag blir riktigt irriterad över att alla säger så olika hela tiden. 
Kommer ändå ringa imorgon så någon får titta i örat.
Eftersom han inte har ont någonstans så får han ändå gå till skolan i morgon i väntan på en tid till doktorn.

Första dagen!

Igår när jag hämtade Lukas på skolan så blev han ledsen. 
Han ville inte byta skola längre och ville absolut inte lämna sina kompisar.
Fy vad det gjorde ont i hjärtat. Blödig som jag är så kunde inte jag hålla mina tårar borta. 
Jag försökte föklara att han såklart kommer ha sina vänner kvar och dessutom få en massa nya. 
Imorse när jag väckte honom så hade han världens leende på läpparna och var supertaggad. 
Kändes riktigt skönt. 
Vi lämnade Linn och sen körde vi till skolan.
Första lektionen var idrott. Eller gympa. Skitsamma!
Det är lite Lukas grej i alla fall om det involverar bollar. Vilket det inte gjorde idag. 
Han var i alla fall duktig och tyckte det var kul. 
Därefter var det en liten rast. 
Lukas höll sig runt mig och en annan pojke som hela tiden kallade Lukas för Oscar fast att jag rättade honom flera gånger haha.
Sen var det en pojke och en flicka som inte direkt var trevliga mot varandra.
Pojken kallade flickan för "hora" och flickan sa "du knullar din egen mamma".
ALLTSÅ VA FAN!
Inga lärare i närheten heller. Just då fick jag riktigt ont i magen. Det sista jag vill är att Lukas ska lära sig sådana ord. 
Det som kanske är ännu värre är att de verkligen verkade förstå ordens innebörd. 
Usch alltså. 
Inte konstigt att världen ser ut som den gör när till och med våra sjuåringar använder sådant språk. 
Det kommer alltså min lille kille få höra nu säkert varje dag. 
Usch och fy. 
 
Jag undrar faktiskt vart lärarna var under rasten. 
Det är inte konstigt att barnen håller på sådär om det inte ens finns vuxna i närheten som tillrättavisar dem. 
Förhoppningsvis var det bara en engångsföreteelse. Hann inte riktigt fråga någon om det heller. 
 
Lukas kändes så liten bland så många större barn. 
Men det var ju samma för mig när jag började första klass. 
Jag vänjer mig säkert haha. 
 
När jag väl lämnade Lukas på skolan så körde jag iväg till ett inbokat möte som gav mig en hel del att tänka på. 
Så jag sitter här med huvudvärk just nu. 
Ska nog lägga mig i soffan och läsa en stund och bara släppa allt för en stund. 
När Andreas kommer hem från gymmet ska vi äta något och se några avsnitt av suits. Riktigt bra serie. 

Follow on Bloglovin

Om

Min profilbild

LEONA

Jag som skriver heter Leona, jag är 28 år och sambo med Andreas, 29 år. Tillsammans har vi Lukas 7 år & Linn 4 år. En pytteliten hund har vi också, Tyson.

RSS 2.0
/body>