600 sidor kvar

Jag har börjat läsa "Pestens tid" av Stephen King. Den är på över 700 sidor. Om inte bebisen kommit innan jag läst ut den så vet jag inte vad jag gör. 


Jag har sammandragningar nästan hela tiden. Att få en sammandragning samtidigt som man är kissnödig är inte skönt. Väldig udda och obehaglig känsla. Han rör sig massor därinne. Det känns fortfarande som att han håller på att trilla ut. Jag har också märkt att jag alltid vaknar upp och är fruktansvärt besviken och tänker "jaha, då blev det ingen bebis idag heller". Vilket är konstigt eftersom dagen precis börjat då. Klockan är nu halv sju och det finns fortfarande en chans att han föds idag. Men jag verkar helt inställd på att han kommer att komma mitt i natten eller tidigt på morgonen, som sina syskon. Man vet ju aldrig, hade ju varit kul att få uppleva en förlossning på dagtid. Då är man utvilad och inte helt död efter att ha varit vaken en hel natt. 

Hittills har jag tänkt mycket på själva förlossningen. Nu har jag istället försökt börja tänka på tiden efter förlossningen. Som när man ligger där med sin bebis och bara tittar på hen och kan liksom inte sluta eftersom det är så jäkla häftigt. Häftigt att just den där lille har legat i min mage, att man längtat så mycket efter just den lille. Det är coolt att man kan bli så kär i någon man aldrig träffat. Det sägs ju att bebisarna liknar sina pappor vid födseln, vet inte om det är sant men Joakim var otroligt söt som bebis och det ska bli kul att se om de är lika eller om jag kommer se mer likhet med Lukas och/eller Linn. Oavsett så känner jag mig färdig nu. Jag vill träffa min son och det är jag inte ensam om. 

Allmänt, Bilder, gravid | | Kommentera |

Jag gillar när saker löser sig

Ingen bebis. Men tänk ändå att han kan komma när som helst. Vet att jag skrivit om det förut men det slår mig ganska ofta att man vet liksom aldrig när det händer och det kan verkligen hända när som helst. Coolt! Jag hoppas på snart, väldigt snart för det är tungt och jag är trött. Inte trött som i, jag måste sova. Men trött i kroppen liksom. Jag vill bli som vanligt. Kunna vända mig i sängen utan att få ont osv. 
 
Barnens skoldag är över. Linn slutade kl 13 så jag hämtade henne då. Lukas slutade inte förrän 14.30 så jag och Linn gick bort till vårt radhus och kollade. Man ser inte så mycket men jag ville mest se hur lång tid det tog att gå från skolan till huset. Det tog typ ingen tid alls. Väldigt smidigt. Sen hittade vi en gunga som Linn fick roa sig med. 
Hon pratade på som bara den. Det är inte alltid intressant men jag gjorde mitt bästa för att lyssna och svara. Hon pratade bland annat om alla lekar vi kan leka med W sen. Hon har nog lite svårt att förstå hur lång tid det faktiskt kommer ta innan han kan vara med på sånt. För hennes del kanske han också är ganska tråkig nu i början. Hon gillade dock när jag sa att hon fick köra vagnen. Jag skulle visst få första tjing, sen hon, sen Joakim och sist Lukas. Nåja, ungen ska ju komma ut först. Det var varmt i solen. Vi gick tillbaka till bilen och då var jag helt genomsvett och törstig så vi körde till affären för att köpa dricka. Det var skitnära så vi hade kunnat gå men det fattade inte jag förrän vi kommit till affären. Sen satt vi i bilen och väntade på Lukas. Tack och lov får Linn vara på fritids de dagar Lukas slutar 14.30 alltså måndag, onsdag och torsdag. Känns inte kul att sitta i bilen i en och en halv timme för att vänta på honom och definitivt inte med en bebis. I tre månader får vi ha det såhär sen har vi flyttat och då blir allt mycket lättare. Men det ska nog gå bra ändå. 
 
Medan jag var hemma själv så passade jag på att äta glass. 
Det var gott. 
Nu är jag helt slut. Ska nog lägga mig en stund innan det är dags för mat. Linn håller på att räkna sina pennor med hjälp av Lukas gamla mattebok. Hon frågar mig saker hela tiden och jag känner att jag inte riktigt orkar. Men hur kan man neka henne hjälp när hon försöker räkna och dessutom räkna och samtidigt lära sig hur siffrorna ser ut? 
Allmänt, Bilder, gravid | | En kommentar |

Barnen hemma igen

Jag sov som en stock inatt. Vaknade till någon gång vid fyra tiden men somnade om med en gång igen. Inte ens ett toabesök behövdes denna natt. Det var riktigt skönt att få sova. Jag vaknade till och med före Joakim och det händer inte ofta. Vaknade först halv sju men tyckte det var lite tidigt. Somnade nog om en stund men när klockan var sju var jag så kissnödig. Eftersom jag inte varit vaken något alls under natten så hade jag inte heller känt bebisen röra sig och fick lite panik. Han brukar alltid tumla runt när jag kissat och det gjorde han även imorse. 
 
Oftast brukar jag inte ha några problem med att inte lämna hemmet under en hel dag men jag har känt det nu de senaste dagarna att jag gärna vill komma ut en stund varje dag. Idag åkte vi iväg för att gå i skogen. Det var mysigt och väldigt jobbigt. Det känns som att han ligger långt ner nu och nästan trillar ut när jag går. Det blir värre och värre för varje dag som går, vilket inte är så konstigt. När vi kom hem så tittade vi på tv och jag åt alldeles för mycket paj. Jag dammsög och sen tog jag en dusch. Eftersom jag sov så bra inatt så trodde inte jag att jag skulle behöva vila men jag blev väldigt trött och har jämt så fruktansvärt ont i ryggen. Lyckades somna till en stund men fick sån fruktansvärd halsbränna. Då är det inte lätt att röra sig, med både ryggont och halsbränna. 
 
Barnen är hemma igen. Vi sitter i soffan och kollar bolibompa. Linn är trött så det gäller att hålla koll på henne så hon inte somnar. 
De väntar nästan lika otåligt som vi på att lillebror ska komma. Men innan de åker till Andreas nästa gång så har han kommit. Jag har ju varit ganska nervös över att förlossningen drar igång på natten när barnen är här och därför var det så skönt att de var hos Andreas nu men då har jag istället känt mig stressad över att han haft några dagar på sig att komma och ändå inte velat titta ut. Nu när de är hemma kommer jag säkert slappna av på ett annat sätt. Nu är det oundvikligt att han kommer medan de är här. Det löser sig alltid men jag gillar inte när jag inte har kontroll. Nu är de hemma i alla fall och imorgon är det dags för skolan igen. 
Upp