I tider som dessa
Den allra bästa tiden att blogga är när jag egentligen bör göra något annat, tex plugga. Klockan två ska jag ha gruppmöte digitalt med min alldeles nya grupp. Ingen av oss känner varandra så det blir intressant. Igår började vår nya kurs, Skolväsendets organisation och värdegrund. Klockan två ska vi i grupp diskutera lite kring sex kapitel ur en bok och en föreläsning. Min tanke var ju då att skriva ner lite svar på dessa frågor redan innan mötet eftersom jag har en tendens att glömma bort saker annars. Meeeen, nu kom jag in här istället. Jag har ju inte uppdaterat här sedan 16/2 så detta är väl också viktigt?
Sedan jag skrev sist har det hänt galet mycket egentligen. Men om vi ska köra någon kronologisk ordning på det hela så börjar vi med min omtenta i svenska. Den gick inge vidare. Nytt datum för omtenta är 1/6. Detta var en lördag, jag åkte till Malmö och gjorde tentan sen åkte jag hem, bytte om och drog på bröllop.
Hur fint som helst.
Jag inser nu att det kanske inte blir kronologiskt ändå men skitsamma. Under sportlovet tog vi oss en tur till brandstationen. Det var uppskattat av 2/3 barn. Lukas tyckte inte det var jättekul.
Det var nog även på sportlovet vi drog till Leos lekland, eller nä det var nog bara en studiedag.
Den 8:e mars firade jag och Joakim vår första bröllopsdag. Dock var det en söndag och Lukas hade innebandymatch så på lördagen skaffade vi barnvakt och åt middag ute och tittade på musikalteater. (Jag skriver musikalteater eftersom jag inte vet om det bara var en musikal eller om det ens finns något som heter "musikalteater").
Jag är ju en efterrättsmänniska så det är den ni får bild på. Ljuvligt var det.
Det var en mysig första bröllopsdag. Att få komma iväg sådär utan barn behövs med jämna mellanrum. Nu har det varit en del bröllop som liksom snott åt sig vårt behov av barnvakt så nu när det inte är fler inplanerade, vad vi vet, så kan vi kanske få till något dejt lite då och då.
Vad har vi mer gjort?
Vi har provat en ny pizzeria i Höganäs. Det tar lite tid att prova sig fram men än så länge är det ingen som lyckats slå ner min favorit.
Vi har hittat en ny lekplats som William tycker om.
Vi har varit i Hembygdsparken för första gången det här året.
En solig lördag drog vi till skogen med Williams förskolekompis Lennox och hans föräldrar.
Den här gången var inte Linn med, hon var hos Andreas då.
Vi gick en ganska lång runda i skogen med tanke på att vi hade två tvååringar med oss. Sen grillade vi korv och njöt av att det var så himla fint väder.
Förr förra helgen försökte vi oss på en skogstur igen fast bara vi fem den här gången. Det gick inte lika bra.
Vi kom några meter sen vände vi och började med att fika. Från och med nu får det nog vara det vi börjar med. Fika först och sen huvudsyftet med utflykten, vilket typ alltid är "rasta barn".
Den 12:e mars fyllde Linn nio år. Hon "väcktes" med frukost på sängen. Hon var redan vaken eftersom Andreas ringt för att säga grattis.
På kvällen åkte vi till Sweethouse i Helsingborg och åt våfflor och pannkakor. Här ser ni vad Linn beställde. Det var rusktigt gott.
Jag tror att Linn var väldigt nöjd med sin födelsedag. Jag räknar starkt med att vi kommer få besöka Sweethouse igen nästa år, om de finns kvar.
Linn fick också ett barnkalas. Hon ville gärna ha sitt kalas på bowlinghallen men eftersom hon precis varit på ett sådant kalas ville jag gärna att hon skulle göra något annat. Jumpyard var ju ett annat förslag från hennes sida men nja, lite väl dyrt kan jag tycka. Vi kom i alla fall fram till att vi skulle bjuda in kompisarna till ett skräckkalas.
Det var ganska lyckat ändå. Joakim och William var inne hos grannen. Lukas hade jag stängt in i vår garderob under trappen där han fick sitta och banka lite. Jag är rädd att vissa blev lite väl rädda så efter en timme avbröt vi det läskiga och dansade istället. Linn bjöd på pizza, tårta, popcorn, chips och godispåse. Till nästa år måste vi komma ihåg att inte ha skålar med popcorn framme. Ungarna är helt galna och kastar popcorn över hela golvet.
Det är svårt att köpa presenter till barnen nu. Linn önskade sig en ny mobil så det fick hon, men annars var det liksom bara smågrejer. Hon verkar i alla fall väldigt nöjd och det är huvudsaken.
Vikenskolan har äntligen fått sitt nya bibliotek så det har vi också kollat in lite. Det är mysigt men inte alls så stort som jag hade räknat med. Oavsett så är det skönt att ha ytterligare ett bibliotek att gå till.
Jag, William, Sissi och Lennox har besökt Flädergården här i Viken. Vi hälsade på grisar, höns och katter. Självklart åt vi våfflor också.
Riktigt mysigt! William blev helt såld på den ena katten. Han ville gärna klappa den. Jag tyckte det var roligare att det kläckts kycklingar samma dag.
William har varit hos frisören för första gången också. Tanken var egentligen att klippa håret kort men det blev inte så. Jag berättade för frisören att hans hår tovar sig så himla mycket och att det är därför vi bestämt oss för att klippa av det men att vi båda tyckte det kändes väldigt jobbigt. Hon kom då med förslaget att vi skulle klippa upp det lite för att det ska bli lättare att hålla efter det. Först kändes det som att vi kastade pengarna i sjön men det har inte tovat sig alls och det är en vecka sedan han klippte sig nu.
Före.
Efter.
I dessa tider med Corona så är det tufft och det säger jag ändå som en priviligerad person. Eftersom jag pluggar så får jag inte åka till skolan men allt är löst genom digital undervisning och som jag skrev i början så ska vi ha vårt första gruppmöte idag. Joakim som då arbetar som lärare har också möjlighet att jobba hemifrån men kan också åka till jobbet om han inte har några symptom. Lukas har varit hemma från skolan i två veckor, William också. Linn har varit hemma två dagar men då bara för att hon vägrat gå. Idag är dock alla barnen på skolan och förskolan. Joakim är hemma idag också men kan förhoppningsivs åka till jobbet imorgon. Det blir väldigt intensivt när alla är hemma och jag hoppas att det inte blir värre än såhär. Att skolorna skulle stängas vill jag inte ens tänka på.
På fredag fyller Lukas år och tanken var att vi skulle äta på hans favoritrestaurang Khai Mui i Helsingborg men med tanke på allt nu så väljer vi att skippa det. Jag hade också tänkt åka till Gekås med Lukas och Linn på lördag men även det får ställas in. Vi är en familj som är hemma ganska mycket och därför påverkar inte detta oss jättemycket egentligen. Men det gäller ändå att tänka till och faktiskt hålla sig hemma.
Jag lider med alla de människor som drabbas hårdare än vad vi gjort. En sådan här kris är inte lätt för någon men som vanligt är det de fattigaste som drabbas värst. Jag har läst en del om att det än så länge är de rikare människorna som har drabbats hårdast och så kanske det är just nu. Alla har inte råd att åka på skidsemester osv. Men om detta sprider sig mer än det gjort hittills så är det troligtvis de fattigaste som drabbas hårdast. Detta är vad jag tror och inte något jag vet. En annan sak som är intressant är just det här med sjukvården. Alla vet att sjukvård är viktigt och ändå är det inget som prioriteras. Men då i tider som dessa ska de helt plötsligt hyllas. Hyllas för att de utsätter både sig själva och sin familj för smitta och samtidigt gör detta med sin vanliga kassa lön. Så lagom att komma nu.