Leona -

I måndags förmiddag packade vi in oss i bilen och körde till Bosjökloster i Höör. Varje sommar sedan jag och Joakim träffades har vi gjort en sak som bara handlat om oss. Dock var det väl egentligen endast de två första som verkligen bara var för oss eftersom vi sedan dess haft William med oss. Vi har inte riktigt lagt ner tid på att hänga med folk så pass mycket att någon egentligen kunnat passa honom mer än några timmar. Det börjar dock bli svårt att få till något som ska vara menat för mig och Joakim men ändå behöva ha med sig ett barn som inte riktigt uppskattar samma saker som vi.

Nåja, Bosjökloster kom vi till. Vi var ganska taggade alla tre till en början. Eftersom vi kört hemifrån strax innan lunch började vi med att äta.

Vi fick besök av höns vilket William tyckte var väldigt spännande. Maten var god och vi fick ett bra bord i skuggan. Vi var helt inställda på en halvmulen dag med en temperatur strax över 20 grader. Så blev det inte. Det var knappt några moln på himlen, solen sken och det var ca 26 grader. Fast att jag älskar solen så påverkade det mig en hel del. Även William.

Efter maten hittade vi en lekplats.

William lekte en stund och klappade kaninerna. Där någonstans tog hans goda humör slut. Inte så att han gapade och skrek osv men hans ben orkade inte gå mer.

Vi fick ta oss framåt genom att Joakim bar honom och försökte då och då peppa honom till att gå själv. Värmen gjorde att vi inte orkade bära honom hur långt som helst. När vi väl kom fram till byggnaden så vågade han inte gå in i det ena rummet. Han såg dockorna och vägrade.

Det fanns en ek som var 1000 år gammal.

Det sista vi tog oss till var ponnyerna (är verkligen inte säker på att det är så det böjs). William tyckte de var söta men var egentligen inte så väldigt imponerad.

Jag gillar inte hästar men dessa var helt hanterbara.

Sen gick vi mot bilen. Bosjökloster var inte riktigt vad vi förväntat oss. Vi trodde vi skulle få komma in i fler delar av byggnaden men den var kanske aktiv och då är det ju inte så konstigt. Nu tog vi oss istället till en sjö. Joakim och William badade. Jag vet egentligen inte varför jag inte gjorde det men jag tror att mitt humör inte var det bästa efter att William vägrat gå.

När vi sen stannat vid en liten Coop-butik körde vi mot Stiftsgården i Åkersberg för att checka in. Jag var där med Karin och Sanne förra hösten. Då var vi i deras SPA, det var mysigt men vi fick ingen möjlighet att kolla in stället mer. Miljön där var väldigt fin men det märks att det är deras SPA som är grejen. Hotellrummet var verkligen inget speciellt men jag får ändå säga att jag verkligen uppskattade att dubbelsängen hade en tjock madrass över som gjorde att William slapp ligga i skraven. Det var ett riktigt plus.

På kvällen åt vi middag i deras restaurang.

Det var gott, min pasta var väldigt mäktig men god. Till efterrätt fick William glass och jordgubbar medan jag och Joakim tog varsin där tanken var att vi skulle dela. Crème brüléen var kall, alltså den ska ju brännas på ovansidan men som det syns på bilden var den knappt det. Brownien var frusen och stenhård. Allt var gott, men detta drog såklart ner betyget.

Efter maten regnade det, jag var inte på topp och kände att mitt dåliga humör liksom inte ville släppa. Grabbarna tog varsitt paraply och utforskade området medan jag satt på en stock och väntade.

Det slutade regna och mitt dåliga humör släppte. När vi tröttnade, eller när Willimas ben inte längre orkade gick vi tillbaka till hotellrummet. Jag märkte då att jag glömt packa ner Williams snutte, jäklar vilket dåligt samvete jag fick då. Det föll en liten tår nerför hans kind och han saknade verkligen den. Trots det somnade han snabbt och sov hela natten.

Morgonen efter var det frukost. Jag var SÅ taggad på det. Deras bröd skulle tydligen vara magiskt. Jag var riktigt hungrig och min första runda tog jag lite lagom mycket men ville ändå gå en runda till. Runda två var brödet genomfruset och så vill jag inte ha mitt bröd. Det kom inte ut något mer av det brödet och jag tröttnade på att vänta. Jag vill inte såga hela stället men det märktes att de inte hade tillräckligt med personal vilket såklart var synd. Det är något speciellt med hotellfrukost och det var synd att det inte blev så bra.

När vi checkat ut körde vi till Skånes djurpark. Den grejen gjorde vi för Williams skull. Han tyckte det var kul och det bästa var dinosaurierna som var nya för i år.

Vi stod i en evighet och väntade på Timmy Lamm som skulle komma. William ville gärna att han skulle gå till sitt tält vilket han tyvärr inte gjorde utan det var fullt fokus på att krama alla barn som ville bli kramade. William var inte ett av de barnen.

Det var en mysig dag och vi fick se massor med djur som vi tidigare inte sett där. Vädret var perfekt. Molnigt och svalt. Lite regnstänk men inget som blev en katastrof.

Runt fyra-tiden körde vi hem. Vi stannade på Roma i Åstorp och åt pizza.

Det är så märkligt att vara i Åstorp nu när jag inte bott där på sex år. Tänk att jag bodde där i tio år och nu är jag nästan aldrig där mer. Det är märkligt hur livet bara tar andra vägar än de en trott.

Vi kom hem och har nu i två dagar tagit det väldigt lugnt. Imorgon kommer ÄNTLIGEN Lukas och Linn hem och vi har en veckas ledigt till. Jag är riktigt pepp på att börja jobba nu.