Dessa barn
Alldeles strax ska jag till jobbet.
Barnen har vart uppe på sina rum en bra stund. Tyst har det vart också.
Men nu kom de ner och ska åka inlines. Linn gråter för att hon vill ha de Lukas har och han vill inte ge dem till henne.
Jag försöker att inte lägga mig i.
Tillslut blir han trött på att hon gråter och ger henne de han egentligen vill ha och hade först.
Om det är någon som oftast låter Linn få det hon vill så är det han. Försöker få honom att förstå att han måste stå på sig och inte kan låta henne få som hon vill hela tiden.
Fast att hon nu fick de inlines hon ville ha så är hon sur och vill bestämma.
Ibland vet jag inte vilket som är jobbigast, att stanna hemma eller gå till jobbet.
Hemma bråkar barnen och på jobbet är första rundan ganska jobbig just nu. Där allt måste klaffa får att vi ska få det att gå runt.
Men som sagt, hemma bråkar barnen. De bråkar desto mer när jag är hemma.
Alltså, ja så kan man också sova.
Så fort jag kommit utanför dörren så saknar jag ändå barnen.
Konstigt det där. Ibland kan jag knappt vänta tills jag får gå till jobbet men längtar ändå hem med en gång.
Fast sen å andra sidan är det väldigt skönt att komma hem till barn som redna sover.
Att få lägga sig på kvällen och se fram emot att få vakna och träffa dem igen.
Dags att jobba!