Idioti!!

Ibland verkar det som att vissa människor finns till endast för att göra folk förbannade. 

Sen undrar jag om vet verkligen finns människor som skriver vad som helst på nätet bara för att få så många klick eller likes som möjligt? Så kan det väl ändå inte vara? 

Oavsett vad man skriver så måste man väl stå för det, inte skriver man något som man inte alls tycker?

 

Läste precis en artikel där en tjej skriver att föda barn inte är något mirakel och unga mammor från småstäder skaffar tydligen bara barn för att de inte sedan tidigare upplevt kärlek och för att de vill bli älskade villkorslöst av någon och att då är barn enklaste vägen. 

Alltså, är hon på riktigt?? 

Många som fått barn säger att man inte riktigt visste vad kärlek var innan man fick barn. Men det handlar ju inte om att man levt utan kärlek innan. Fast att jag älskar Andreas så skulle jag alltid välja barnen framför honom. ALLTID!!

Kärleken jag känner för mina barn känner inte jag för någon annan. Har man inte barn kanske man inte kan förstå det. 

Innan Lukas föddes var jag väldigt rädd att bebisen skulle komma mellan mig och Andreas, och det gjorde han. Big time! 

Men vi håller ihop än, jag och Andreas, sju år senare. 

 

Hon skriver också att man inte ska skriva hur lycklig man är över sitt barn för att de som inte kan få barn troligtvis bara mår sämre då.

Det är väldigt tråkigt att det finns människor som inte kan få barn och jag lider med dem otroligt mycket. MEN ska jag hålla inne med min egna lycka bara för det? 

Ska jag smyga med mina känslor för att de kan få någon annan att må dåligt? Det tycker inte jag. 

Så kan man ju inte alltid tänka. Ska jag inte få lägga ut bilder på min hund för att det finns allergiker som älskar hundar men inte kan ha någon? 

 

Hon tycker allt det där. 

Men hon har själv inga barn. Har man inga barn ska man faktiskt inte säga något heller.

Visst ska man inte hänga upp sitt liv på barn. Barnen är inte hela livet, jag vill ha ett eget liv där jag utvecklas som Leona och inte bara som mamma. 

När man säger att barnen är ens liv, så menar man kanske inte att utan barn skulle man inte ha något liv. Men jag skulle ge mitt liv för mina barn utan att blinka. 

Skulle jag förlora ett av mina barn så skulle mitt liv gå i spillror. Har man inga barn så ska man inte uttrycka sig om något som har med barn att göra.

Allt kan verka så himla lätt i böcker osv men det är en jäkla utmaning varje dag. En utmaning som jag aldrig skulle vilja vara utan.