38+4

Jag vet inte vad det är som gör att väntan på denna bebis känns annorlunda mot de andra två. Med Linn var jag så himla otålig och skitsur för varje dag som gick utan att något hände och då kom hon ändå fyra dagar innan hon var beräknad. Visst längtar jag nu men jag har en helt annan inställning. Jag vet ju att han kommer förr eller senare. Jag kommer inte vara gravid för alltid och det jobbigaste just nu är när jag ska sova. Att vända mig är fruktansvärt men hanterbart. Varje morgon när jag vaknar så tänker jag "kommer han idag kanske". Jag tycker att det är så häftigt att det verkligen kan sättas igång precis när som helst och då finns det ingen återvändo, visserligen gör det inte det nu heller men jag kan sitta här och fantisera om hur det kan bli men när det väl startar så blir det som det blir och ut kommer han förr eller senare.