Babyshower!

Gårdagen blev inte riktigt som jag först trott. Förmiddagen spenderade jag på balkongen med choklad och youtube. Det var planerat att vi vid tvåtiden skulle hjälpa Joakims mamma att flytta lite grejer då hon flyttar till en ny lägenhet nästa helg. Vi ska till Legoland då så Joakim hade bestämt att vi skulle hjälpa henne lite denna helgen istället. Jag var inte supertaggad och har faktiskt tjurat en del över det under veckan. När vi väl körde så var jag ändå på bra humör. Vi körde först inom Sanne för att lämna lite grejer. Jag satt kvar i bilen. När han sen sätter sig så ser jag i ögonvrån hur något rör sig på min sida. Då ser jag att det kommer människor mot mig, människor som jag känner men som inte borde vara där. Jag fattade ganska snabbt att det handlade om en babyshower. Jag blev så glad. Jag har anat att jag skulle få en men inte vetat när. Mamma, Mariana, Sanne, Hanna, Ronja, Hanna, Tintin och Ida. Så fina människor som planerat detta för mig. Som tänkt på mig och varit villiga att lägga ner tid på att överraska mig. Joakim har oclså gjort ett väldigt bra jobb. Jag vill gärna tro att vi pratar om allt och att han faktiskt tyckt det varit jobbigt att inte få berätta något för mig, fast att det handlat om en överraskning. Jag gillar inte överraskningar egentligen. Men gårdagen blev riktigt lyckad. Vi åt pastasallad, hade frågetävling, vi ritade på bodys, fikade, pratade och jag fick massor av presenter. Eller, W fick massor. Så fina dessutom. Mamma hade med sig vaggan som nu är bäddad och placerad bredvid Joakims sida av sängen. Alla gissade också när de tror att W kommer att födas, hur lång han kommer vara, vad han kommer väga och vem han kommer likna. Sanne var helt klart värst. Hon gissade på 4,2 kg och att han kommer den 23/8. Inte okej! Får väl se vem som kommer närmst sen. Mitt i allt festande igår så började jag längta efter Joakim. Det var jättemysko men jag ville ha honom där och det var skönt att han kom sen efter tre timmar. Vi är i en annan fas just nu, i jämförelse för ett år sedan. Men jag är lika galet förälskad i honom än. När jag inte är med honom så saknar jag honom. Det är så mycket med honom som jag älskar och som känns helt rätt. Jag är världens lyckligaste som får leva med honom.