En salig blandning

I kalendern stod det att Thomas kom på besök på onsdagen och ja, det minns jag väl. William fick trädgårdsverktyg av honom som han och jag sen provade.

På torsdagen gjorde vi inget speciellt. 

Strax innan lunch på fredagen körde jag till Åstorp för att hämta barnen. Jag hade sagt att vi under veckan skulle åka till Väla men att jag en dag åker med Lukas och en annan dag med Linn. Alla barnen behövde lite mer kläder och det är fruktansvärt att vara på Väla med Lukas och Linn samtidigt. Fast att jag inte är så taggad på Väla så blev det nu att jag åkte dit två dagar i rad. På fredagen när jag hämtat barnen körde jag hem Linn och sen körde jag och Lukas iväg. Vi började med att äta, Lukas fick välja. Sweethouse! Där äter vi egentligen bara när Linn fyller år så det kändes nästan som om vi gjorde något olagligt. Efter x antal timmar hade Lukas hittat allt han behövde. 

På lördagen var det Linns tur. Vi var där strax efter att de öppnade. Även Linn ville äta på Sweethouse. 

Efter galet många timmar var även Linn klar med sina inköp. Skönt att ha det gjort men samtidigt borde jag bli bättre på att köpa kläder lite då och då. Att gå där så många timmar är inte roligt. 

William var ganska nöjd över att ha syskonen hemma. 

Mer då? Men nej, vi har inte gjort så mycket. William målade en trevlig teckning. 

Vi har lekt. 

I onsdags var jag, Lukas och Linn på Pinchos. Lukas önskemål. 

Jag gillar Pinchos men jag tar nästan alltid samma mat och det är lite trist. Det blev ett ganska kort besök ändå. Det är svårt när en är tre, samtalet flyter liksom inte på lika bra. 

I torsdags var det varmt och jisses vad underbart det var. Vi släppte typ allt och drog ner till stranden. Vattnet var riktigt skönt och vi var i länge. 

Medan vi satt där på stranden så fick vi ett telefonsamtal. Den 20 juni var jag och Joakim och tittade på ett hus vi kärat ner oss i. På visningen fick vi dock höra att i princip allt i huset behöver bytas ut och att det var ganska bråttom. De ville dessutom ha 4,6 miljoner för det och med så mycket renovering kände vi att det blev för mycket. Jag var så deppig efter. Vi älskade verkligen huset men framförallt trädgården. Den var magisk att sitta i. Planlösningen var perfekt för oss med bland annat två sovrum i källaren till Lukas och Linn. Men men, nu fick vi släppa det. Jag försökte men Joakim kunde inte. Han läste på osv. I juli, i början av juli tror jag. Lade vi ett bud på 3,5 miljoner. Vi var helt inställda på att de skulle säga nej direkt. Det gjorde de inte. Till historien hör att det är tre systrar som säljer huset varav den yngsta själv vill köpa det men till ett kraftigt reducerat pris, vilket de andra systrarna inte går med på. Vi fick vänta i ja, ca fyra veckor innan vi fick något besked. Två sv systrarna ville ge oss ett motbud medan den tredje inte ens svarade i telefon när mäklaren ringde. 

Men i torsdags på stranden ringde han, mäklaren. Systrarna hade kommit överens och kunde tänka sig att släppa det för 4 miljoner. Det var vårt maxtak, mer var vi inte villiga att ge. Så där står vi på stranden och pratar om detta. Sanne fick veta. Linn visste inte heller om det men fick också veta nu. När vi ska visa bilder får vi se att det nu ligger ute för 4 miljoner. Jag får panik och säger till Joakim att han måste ringa och säga att vi tar det. Han ringer. 

Dock visar det sig att den yngre systern inte kan säga ja direkt utan vill tänka på det resten av dagen. Vad är det att tänka på kände jag. 

Hela fredagen går jag som på nålar och är så orolig. På eftermiddagen ringer mäklaren och ger oss en tid för att skriva kontrakt. Igår klockan 10 var vi där och skrev på. Nu har vi två månader på oss att sälja vårt annars blir det inget hus. 

Tur att jag ska börja jobba imorgon så jag inte har tid att älta det här så mycket. Men alltså, vi har köpt ett hus. Vi är så jävla glada!