2022
Wow! Det blev visst en väldigt mycket längre paus här än vad jag trodde det blivit. Hela december hann passera och en bra bit av januari.
Ok, så vad har då hänt sedan sist?
Min VFU tog slut, inte bara slut för den här gången utan slut på riktigt. Min allra sista VFU, någonsin. Det känns så märkligt. Nu anser de liksom att jag inte behöver öva mer, nästa gång står jag där i ett klassrum med rollen som lärare. Inte lärarstudent och lärare. Det är så galet att jag liksom inte riktigt kan ta in det. Alls!
Men så glad jag blev när jag fick se vad min VFU-lärare skrivit om mig. Hon har varit ett sådant stort stöd för mig genom hela min VFU-period och det har verkligen hjälpt mig. Men ja, nu var det min sista och det var sorgligt men det gav mig så mycket och jag är inte ens hälften så nervös längre som jag var innan jag gick ut på VFU. Nu känner jag mig enbart livrädd och redo- om det nu går att kombinera. 😅
Mer då? Vi har förberett oss inför julen. Bakat lussebullar och pepparkakor.
Vår nisse, Tuva flyttade in och började busa. Här ser vi att hon gett sig på Lukas och Linn, vilket William tyckte var riktigt roligt.
Vi har tittat på julkalendern som alla i familjen tyckte om och öppnat kalender.
I år fick alla barn varsin chokladkalender, vilken ingen alls uppskattade. William tog en liten tugga på chokladbiten som låg i första luckan och konstaterade att den verkligen inte var god. Jag fick äta upp nästan alla och jag måste tyvärr hålla med. Nästa år får det bli något annat.
William var på kalas på Leos lekland, hans första leklandskalas. Han tyckte såklart att det var hur roligt som helst. Här tog vi två en liten liten paus.
Vi har fått till en tur till Biltema för att köpa pulkor, till snön som dök upp men som sen försvann igen. William ville äta korv och eftersom jag inte äter det så tog jag pannkakor vilket han inte riktigt kunde släppa så när vi handlat klart tjatade han till sig några pannkakor. 🙃
Barnen gick på jullov och vi började första dagen med att dricka varm choklad och spela Kahoot.
Ja inte alla då.
Julen kom.
Det blev en väldigt lyckad jul. Mysig. Jag älskar när det bara är vi. Ingen behöver känna sig obekväm. Alla blev nöjda med julklapparna. Jag var tomte i år vilket William fattade med en gång. Jag är ganska besviken över min insats, får se hur vi får till det nästa år. Då är inte Lukas och Linn hos oss på julafton så vi får se vad vi hittar på då.
Men julen var fin. Juldagen var Joakims pappa och hans fru här och på annanadagen åkte vi hem till Hanna och Rikard och firade med familjen Nordin och Ek.
William fick sådan där rolig sand som han ville leka med så fort vi kom hem.
På juldagen åkte Lukas och Linn till Andreas och så kom de hem igen den 27/12.
Under jullovet hann vi också få till ett besök i ishallen i Jonstorp.
Det fanns såklart inga skridskor att hyra till William vilket var väldigt typiskt. Men han hade kul ändå. Jag åkte skridskor för första gången på, ja säkert över 15 år. Herregud, ännu mer. 20 typ! 😱 Men det var kul.
Nyår kom och den spenderade vi mestadels hemma, hehe. Vi har en liten tradition, typ tredje året då vi har en liten familjekamp. Inspirerade av familjen Ek. Vi har tävlingar och den som vinner får ett pris. Förut har det typ varit en chokladtomte eller så men i år hade jag slagit på stort och köpt en pokal.
Jag vann och därför fick pokalen stå i Williams rum. Efter någon/några veckor flyttade han den till vårt sovrumsfönster. Eftersom Lukas och Linn är hos Andreas vartannat år så blir det ju att den här tävlingen inte blir av varje år, men vi kanske ska försöka få till det ändå. Det är ganska roligt och alla verkar gilla det, fast att Lukas alltid blir lite småsur över att han inte vinner. Linn å andra sidan verkar inte alls bry sig om att vinna utan ser det som en vinst att vi gör något tillsammans, vilket nu låter väldigt tragiskt. Gör vi inget tillsammans annars? 😅
Nyårskvällen spenderades hos familjen Ek tillsammans med familjen Omerasevic. Väldigt trevligt och maten var så himla god. Kolla bara:
Det var väldigt trevligt, barnen lekte och vi körde lite Kahoot där Joakim och Karin fick briljera med sina kunskaper. Det jag tog med mig av den kvällen var hur olika relationer ändå kan vara. Jag visste att Karin kunde saker, det fattar en ganska snabbt men jag visste inte att hon kunde SÅ mycket och liksom detaljer som jag inte ens lägger märke till om jag liksom ser det framför mig. MEN för att komma till saken så påverkar det mig inte mer än att jag blir sjukt imponerad och typ avis såklart, det är coolt med kunskap. Men jag blir också stolt liksom. Tänk att hon vill vara kompis med mig, eller att jag har en kompis som kan en massa saker. Oavsett, kul kväll. William ville åka hem så fort klockan slog tolv så när fyrverkerierna var klara körde vi hem. Det var mulet så vi såg inte så mycket, men när vi kom hem så var det fullt ös här så Linn satt i sitt rum och tittade på raketer som smällde precis utanför hennes fönster.
Dagen efter, alltså 1/1-2022 tog jag mitt allra första vinterbad. Det var kallt och jag blev förvånad över hur svårt det var att ta djupa andetag, det gick liksom inte alls. Men det var kul och jag kommer definitivt göra det igen.
Resten av den dagen blev inte som planerat, inte för att vi hade något planerat men ändå. När jag lämnat av Sanne hemma så tog jag med mig Lily och Zoey hem.
Vi spelade spel och de lekte. Senare på eftermiddagen kom Sanne hit, vi åt middag och sen sov de över. Det var mysigt. På morgonen fortsatte barnen att leka. Tänk vilken lyx det är att de har varandra. De kommer, förhoppningsvis, följas åt hela livet. Så magiskt!
En dag åt vi pizza på Sorrento.
William åt pizzasallad och hamburgare. Det var mysigt, pizza äts ju oftast hemma vilket såklart är bättre men det är ganska trevligt att äta ute ibland.
Vi har också fått till ett besök på Kullaberg med Karin och barnen och Harry.
Alltid när vi är iväg så är det någon unge som ska tjura, fördelen för mig var att det den här gången för en gångs skull inte var mitt barn som trilskades. Omväxling förnöjer.
För två helger sedan var jag, William och flickorna Ek på bio i Höganäs. Vi tittade på den nya Bamsefilmen. Den var bra och alla barnen gillade den.
Efter filmen kom de hem till oss tillsammans med Mariana och åt middag. Barnen lekte, Joakim och Mariana höll till i köket och jag och Sanne satt i soffan i nästan lugn och ro. Det händer inte så ofta.
Jag har gjort examinationer och påbörjat en ny kurs. Min näst sista. Examensarbetet. Jag är lite besviken över hur livet på jorden liksom bara fortsätter på som om inget har hänt. Att jag nu skriver på mitt examensarbete är absolut något att ta upp i nyheterna. Något som politikerna borde diskutera. Folk borde stå utanför min dörr och liksom heja på mig, eller nej förresten det vill jag inte. Men det är stort och alla borde vara så imponerade och det borde vara något som folk inte riktigt kan släppa. Fast nu får jag det att låta som om det skulle vara en omöjlighet att jag skulle komma hit. Det menar jag inte men det är häftigt att jag snart är klar. För mig är liksom examensarbete något som andra skriver, de som kan mycket. Inte jag! Men jo, nu är det så. Jag och min skrivpartner, Rebecca, skriver om transspråkande som handlar om att flerspråkiga elever ska få möjligheten att använda alla sina språk för att utveckla deras identitets-, kunskap- och språkutveckling. Väldigt intressant.